Standard för Cairnterrier

		Grupp:	E
		Hemland:	England
		Bakgrund/Ändamål:	Cairn terriern är en av de mest ursprungligaterrierraserna. Den
			kommer från höglandet i nordvästra Skottland och några av öarna
			därutanför och användes huvudsakligen för att bekämpa skadedjur
			men gav sig också i kast med utter,räv och vildkatt.
			Rasen är mycket litet påverkad av den "modernisering", som skett
			med andra raser.
			Cairn terriern lanserades som ras så sent som år 1909 och efter
			häftiga diskussioner om dess namn registrerades den i Engelska
			Kennelklubben år 1910 under namnet Cairn Terrier. Ordet "Cairn"
			är gaeliska och betyder "stenröse" vilket härleder till rasens
			funktion som bl.a. grythund.
		Helhetsintryck:	Cairn terriern skall imponera genom att vara aktiv, modig och tålig
			Den skall vara kvick, alert och ge intryck av att vara en naturlig,
			arbetande terrier. Den skall stå med tyngdpunkten väl över fram-
			benen, ha starkt bakparti, djup bröstkorg och mycket fria rörelser.
			Pälsen skall skydda mot alla vädertyper.
			Den skall vara orädd och glad till sin läggning och uppträda själv-
			säkert men inte aggresivt.
		Huvud:	Huvudet är litet, men i proportion till kroppen.
			Skallen skall vara bred med väl markerad fåra mellan ögonen och
			tydligt stop. Nospartiet skall vara kraftfullt men inte långt eller
			tungt. Nosspegeln skall vara svart. Huvudet skall vara väl behårat.
		Ögon:	Ögonen skall sitta brett isär, medelstora, mörkt hasselnötsbruna,
			vara aningen djupt liggande och vara försedda med buskiga
			ögonbryn.
		Öron:	Öronen skall vara små, spetsiga, välburna, upprättstående och inte
			för tätt ansatta eller för kraftigt behårade.
		Bett:	Starka käkar med stora tänder och komplett, jämt saxbett.
		Hals:	Halsen skall vara väl ansatt och inte kort.
		Kropp:	Ryggen skall vara plan och medellång. Bröstkorgen skall vara djup
			med väl välvda revben. Ländpartiet skall vara starkt, men ändå
			böjligt.
		Fram och bakben:	Skuldrorna skall vara sluttande och armbågarna skall ligga intill
			kroppen. Benen skall vara medellånga med god, men inte för
			kraftig benstomme. Benen skall vara täckta av strävt hår.
			Låren skall vara mycket starka och muskulösa.
			God, men inte överdriven bakbensvinkling.
			Låga, parallella hasor.
		Tassar:	Framtassarna skall vara större än baktassarna och får vara lätt
			utåtvridna. Trampdynorna skall vara tjocka och starka.
			Tunna, smala eller lösa tassar samt långa klor är fel.
		Svans:	Svansen skall vara kort, balanserad och rikligt försedd med hår,
			men utan fana. Den skall inte vara för högt eller för lågt ansatt
			och bäras glatt men inte böjd över ryggen.
		Rörelser:	Mycket fritt, flytande steg. Frambenen skall nå långt fram, bakbenen
			skall ge starkt påskjut. Hasorna skall vid rörelse inte vara för tätt
			ihop eller för brett isär.
		Päls:	Pälsen är mycket viktig. Den skall skydda mot alla vädertyper och
			måste vara dubbel med rikligt, strävt men inte grovt täckhår.
			Underullen skall vara kort, mjuk och tät.
			Öppen päls är inte önskvärd. En lätt vågighet är tillåten.
		Färg:	Sandfärgad, vete, röd, grå eller nästan svart.
			Brindle i ovanstående färger är tillåten.
			Helt svart, vitt eller black and tan är ej tillåtet.
			Mycket typiskt är mörka öron och mörkt nosparti.
		Mankhöjd:	Mankhöjd ca 28 - 31 cm, men höjden skall vara i proportion till
			vikten.
		Vikt:	Idealvikt är 6 - 7,5 kg.
		Fel:	Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i
			förhållande till hundens förtjänster, helhetsintryck och
			konstitution.

Cairnterrier

Världens Bästa Kompis

Cairnterriern kommer från de skotska öarna Skye, Mull och Harris samt grevskapet Inverness på det skotska höglandet innanför Hebriderna. Från begynnelsen såg de ut som distinkta varianter av långkroppade, lågbenta strävhåriga terriers. De kallades då för "earth dogges" eller "terrier" (från det latinska ordet terra som betyder jord.) Dessa hundar var ämnade att skydda får och lamm från räv som fräckt kunde gå in och ta höns och lamm mitt på dagen. Ett koppel av dessa hundar ansågs vara nödvändigt att äga för såväl fattiga bönder som Godsägare.  Det är dessa varianter som format dagens cairn. År 1908 försökte man lansera rasen under namnet Korthårig Skyeterrier, vilket emellertid mötte en storm av protester från skyeterrierrasens anhängare. Man försökte då istället med namnet White Highland Terrier, men detta blev lika onådigt upptaget av dom som sysslade med West Highland White Terrier. Sluligen fick rasen namnet Cairn Terrier och erkändes 1910 som självständig ras. Cairn är gaeliska och betyder stenröse, vilket syftar på rasens egentliga användning som grythund och skadedjursutrotare.

På ön Skye bodde tre skotska familjer vid namn MC Kinnon från Kilbride, Mac Donald från Waternish samt Mac Leod från Drynoch vilka sägs vara ägarna av förfäderna till våra dagars cairn. De kallades då för Kilbride Skyes, Waternish Skyes och Drynoch Skyes. Eftersom dessa hundar var arbetshundar var det mycket sällsynt med att se dem på utställningar. En långhårig variant däremot som bl.a. Drottning Viktoria höll i sin ägo, var betydligt oftare sedd i utställningsringarna. Den som på allvar introducerade rasen på utställning var Mrs. Campbell. 1909 ställde hon ut tre styckna hundar under namnet Korthårig Skye. Det blev då ett protesterande från den långhåriga skyens anhängare vilka ansåg att dessa hundar inte skulle ha något gemensamt med deras stiliga långhåriga skyes. 1910 godkändes rasen av engelska kennelklubben och samma år bildades rasklubben: The Cairn Terrier Club med A. R. Mac Donald från Waternish som ordförande och Mrs. Campbell som sekreterare. 134 cairnterrier registrerades i det första registret 1912. Samma år delades de första certifikaten ut och den första cairn champion blev tiken Tibbie of Harris 1913, och några månader senare delades den första   championtiteln till en hane nämligen Gesto. Gesto var egentligen en blandning mellan Westie och Cairn vilket innebar att hans valpar kunde vara både westies och cairn. Denna korsningsavel förbjöds först i USA 1917 och sedan i England 1925, men så sent som på 1960-talet kunde det dyka upp någon vit valp i kullarna här i Sverige. Numera är rasen mycket populär och tävlar både i utställningsringarna och på Agility och Bruks. Den svenska Cairnterrierklubben bildades 1963 och tog namnet Cairnklanen. En iterimstyrelse valdes och bestod av Fru M. Bruhn, Fru K. Schmidt, Fru I Öqvist, Frk. B. Falk och Herr L. Bjarme.
Klubbens första ordförande blev Lars Bjarme som satt till och med 1969 1970 övertog Karin Schmidt ordförandeklubban. 1968 fastställdes de första stadgarna och klubben ändrade namnet till Cairnterrierklubben. Medlemsavgiften 1968 var 5:- kr.för vuxen samt 2:- kr. för juniormedlem. 1969 utkom det första Cairnbladet, i form av en spritstencil, med Ros-Marie Lindahl som redaktör. Mera om Cairnterrierklubbens historia kan ni läsa i CairnBladet 2-93 som kan beställas från klubbens försäljning.

Cairn Länkar:

http://cairnterrier.nu  Rasens Sida.

 BALLYHOO´S Kennel .

CAIRNSTONE´S Kennel.

HAVALIDENS  Kennel.